Trettondagskonsert med bal

Constanze Geiger  1836-1890

Constanze Geiger föddes i Wien och kom i sin ungdom att älskas av stadens innevånare när hon med stor framgång framträdde i en lång rad skepnader: som sångerska, skådespelerska, pianist och kompositör – allt med samma stora briljans. Musiken hade hon fått genom sin far som varit en uppskattad och välkänd musiker och tonsättare. Framförallt har hon gjort sig känd för att ha skrivit pianostycken, men också ett Ave Maria för sopran, kör och orgel.
Det väckte stor förstämning i Wien när det blev känt att hon 1862 gift sig med furst Leopold av Saxen-Coburg och därmed också dragit sig undan från offentligheten som baronessan von Rüttenstein.

Richard Strauss 1864-1949  

Oboekonsert D-dur
Allegro moderato
Andante
Vivace

Richard Strauss kunde på sin ålderdom blicka tillbaka på en enastående musikalisk karriär. I sin ungdom hade han förtrollat världen med den ena symfoniska dikten efter den andra, och i varje nytt verk hade han behandlat orkestern alltmer virtuost. Dessa orkesterfyrverkerier är oerhört tacksamma när världsorkestrar vill visa upp sig. Senare skulle Strauss förtrolla operapubliken med den eleganta Rosenkavaljeren eller med en orientalisk orgie som Salome. Vad han än företog sig blev det stora framgångar.
När andra världskriget utbröt var Strauss 75 år gammal och hade alltså uppnått en ålder då man borde kunna unna sig lugn och ro. Men inte Strauss! Han fortsatte att komponera, och när situationen i Tyskland blev alltför besvärande, valde han att leva i exil i Schweiz. Det var också i Baden han den 25 oktober 1945 fullbordade den charmerande oboekonserten i D-dur. Och det märkliga är att härmed hade den nu 80-årige mästaren komponerat 1900-talets främsta konsert för detta instrument.
I sina ålderdomsverk fjärmade sig Strauss ofta från ungdomens orkestrala överdåd, för att istället ägna sig åt en avskalad, sparsmakad mognad. I oboekonserten utnyttjar han en orkester som bara består av träblåsare, två horn och stråkar – men han använder de små resurserna på ett sätt som avslöjar att han var en mästerlig hantverkare och en stor konstnär. Solostämman visar också med all önskvärd tydlighet att han var väl förtrogen med oboens alla tekniska och artistiska möjligheter.

Stig Jacobsson