Konsert 22 oktober 13.00

FULLÄNDADE SÅNGER – OFULLBORDAD SYMFONI

Av Nils-E Bjerkestrand - Professor emeritus vid Norges Musikkhögskole

Gustav Mahler hade stort intresse för litteratur. Han frestades tidigt, att som Wagner, skriva egna texter till musiken. Det gjorde han i Lieder eines fahrenden Gesellen. Men han använde även flera gånger texter av Friedrich Rückert (1788-1866), en av det tyska språkets största stilkonstnärer. Många andra kompositörer har också låtit sig fascineras av Rückerts texter; såsom Schubert, Schumann och Brahms, men även mer moderna kompositörer som Zemlinsky, Bartók, Hindemith och Berg. Bland tyska diktare är det endast Goethe, Heine och Rilke som prioriterats före Rückert som kompositörernas förstahandsval. Det som kännetecknar Rückerts diktning, förutom ett stilsäkert känslouttryck, är hans förkärlek till österländsk diktning och språk. Han kunde översätta texter från 44 olika språk!
Mahlers intresse för det skrivna ordet är så att säga inskrivet i hans symfonier, antingen som inspiration eller då texten medverkar till symfonins budskap. Mahlers transformation av liedgenren till orkesterlieden möjliggörs då lieden blir en del av det symfoniska universumet.
Rückert-sångerna (1901-1902) är inte ett cykliskt verk som binds samman av en enhetlig text, utan en samling fristående sånger. Mahlers musik får dem dock att verka som en musikalisk enhet.
Mahler hade en speciell förmåga att skapa varierade känslor med enkla melodiska medel. Rückertsångerna är fina exempel på detta. I Ich atmet´ einen linden Luft, är det som att man känner doften av lind. Och inte minst i Liebst du um Schönheit där musiken med innerlighet beskriver kärlek mellan två älskande. Sången var en gåva till hans hustru Alma, som han till en början älskade högt. I sista versen sjungs Älskar du för Kärleks skull (---), och jag ska älska dig, i alla mina da’r!

Men det gjorde inte Alma. Medan Mahler skrev på sin tionde symfoni var hon otrogen, med den kände arkitekten Walter Gropius, eftersom Mahler tydligen inte var nämnvärt intresserad av intimt samliv. Det hela tillspetsades då Gropius vid ett tillfälle felaktigt(?) skickade ett kärleksbrev till «Herr Direktor Mahler»! Då Mahler dessutom vid denna tiden var patient hos Sigmund Freud, för att få bukt med trauman från barndomen med en far som var våldsam mot modern, kan vi förstå lite av det han har skrivit in i musiken som han komponerade i slutet av sitt liv. Och som om detta inte var nog, några år dessförinnan, 1907, dog deras äldsta dotter Maria. Själv fick Mahler en hjärtsjukdom och på grund av den ökande antisemitismen tvingades han lämna sin dirigentställning i Wien. Lösningen blev ett engagemang vid Metropolitan och New York Philharmonic samt frilansjobb i Europa då och då. Ingen dålig lösning.
Den tionde symfonin fullbordades inte. Det fanns skisser till fem satser och många har gjort egna slutföranden. Men oftast blir bara första satsen, Adagio, framförd, vilken är den mest fullbordade. Denna sats blev hans svanesång, även om han tar avsked i sista satsen av Das Lied von der Erde, just kallad «Der Abschied».
Det sista årets privata händelser kan utläsas i hans musik från den tiden. I skisserna skriver han inte bara in musikaliska anvisningar utan även verbala utrop som uttrycker den kris han genomlever. Till historien hör också att han bad Alma om att förstöra alla bevarade skisser till symfonin efter hans död. Uppmaningen hörsammades inte. Alma Mahler Gropius, som hon då hette, bidrog snarare till att försöka fullborda skisserna då hon fått distans till alla smärtsamma minnen bad hon 1924 den 23-årige kompositören Ernst Krenek att slutföra symfonin. Uppdraget genomfördes endast delvis. Det var engelsmannen Deryck Cooke som blev den förste att fullborda en version av hela verket.

Även om Mahler så småningom tog avstånd från musikens programinnehåll är hans musik genomsyrad av ett symbolspråk som överskrider verkens rena musikaliska budskap. Livets glädje och sorg skrivs in i musiken. Och i tionde symfonin, med allt som skedde i privatlivet, är smärtan av medmänsklig förlust naket beskrivet.
Mahlers musik är skör, full av längtan – full av Weltschmerz.